Politiken och fastighetsbranschen - vart är vi på väg?

Efter många turer tillträdde så den nygamla regeringen, ett antal månader efter riksdagsvalet. Utspelen har haglat tätt sedan regeringsbildningen, både från de styrande men även från dess stödpartier. Det verkar stå klart att stora skattereformer kommer att ingå i nästa budget, men de flesta frågor som berör fastighetsmarknaden är dock fortfarande oklara. Vad har sagts hittills om de största politiska frågorna för fastighetsbranschen?

De tre största aktuella frågorna för fastighets-/bostadsmarknaden just nu är troligtvis frågorna om marknadshyra för nyproduktion, investeringsbidragets utformning samt ränteavdragets eventuella utfasning.

Bostadsministern meddelade den 9:e mars att investeringsbidraget kommer att införas på nytt redan i nästkommande vårändringen av budgeten, i mitten av april, förutsatt att alla berörda partier kan enas om dess utformning. Det är självklart svårt att sia om hur en ny iteration av investeringsbidraget skulle kunna se ut, men en god början bör vara att utvärdera dess nuvarande utformning och vilka effekter man önskar att det skall få.

Målet med investeringsstödet har varit att fler rimligt hyressatta lägenheter skall byggas för att tillgodose det stora behov som finns. Staten kompenserar utvecklaren genom ett substantiellt bidrag i utbyte mot den lägre hyresnivån. Rimligtvis borde därmed ett stort antal billiga hyresrätter producerats i de områden där bristen är som störst under den senaste tiden. Stödets utformning har dock inneburit att så inte är fallet.

Vår bild är att investeringsbidraget främst har använts utanför storstadsområdena där skillnaden i den begränsade hyresnivån och en normal presumtionshyra är liten eller i vissa fall helt obefintlig. Flera aktörer på marknaden intygar vår bild av situationeninvesteringsbidraget har i stor utsträckning använts för projekt som annars helt saknar lönsamhet eller projekt där hyresnivån ändå inte skulle varit högre än den begränsade nivån. Eventuellt har bidraget resulterat i fler producerade lägenheter på nationell nivå, men knappast i de områden där efterfrågan, och hyrorna, är som högst. Bidrags-pengen har gått direkt till utvecklarna och de hyresrätter som producerats är inte billigare än de hade varit oavsett. För att få något som helst genomslag i storstäderna måste hyressättningen, eller bidragsdelen, vara mycket mer flexibel då kompensationen med nuvarande regler är på tok för liten i attraktiva lägen.

Ränteavdraget har under lång tid varit ett väldigt känsligt ämne i den svenska politiken. Den breda majoriteten är tillsynes för en utfasning av ränteavdraget men ingen i regeringsställning har hittills velat lägga fram et skarpt förslag. Den Danska modellen, där avdraget minskas med en procentenhet varje år, lyfts ofta fram som ett rimligt alternativ. Vissa röster har menat att avdraget driver på en potentiell bostadsbubbla genom att subventionera banklån och därmed artificiellt öka folkets köpkraft. Nytillträdde bostadsministern Per Bolund konstaterade vidare att statens kostnad för ränteavdraget kommer skjuta i höjden när räntorna stiger och att han är ganska övertygad om att en utfasning kommer att ske under nästa mandatperiod. Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, menar dock på att en utfasning av ränteavdraget skulle förstärka problemen för unga att köpa sitt första boende eftersom de i större utsträckning än den äldre generationen är beroende av banklån. Flam menar att en rimligare åtgärd för att kyla av bostadsmarknaden vore att se över fastighetsskatten som påverkar även de utan banklån.

En fråga som dock inte diskuterats speciellt intensivt är reavinstskatten som många menar förhindrar de naturliga flyttkedjorna och därmed förstärker bostadsbristen via bristfälligt utnyttjande av beståndet. Bostadsmarknaden har kylts av under det senaste året, kanske allra främst i Stockholm. Bostadsbristen kvarstår dock och det kommer bli en utmaning för regeringen att försöka bibehålla en hög nyproduktionstakt i det nya marknadsklimatet.

För mer information kontakta:
Carl Axelsson Associate, Valuation & Analysis
Carl Axelsson

Associate, Valuation & Analysis

Mob: +46 (0) 72-885 30 93

[email protected]
Rasmus Davidsson Head of Valuation & Analysis, Stockholm
Rasmus Davidsson

Head of Valuation & Analysis, Stockholm

Mob: +46 (0) 72-885 30 88

[email protected]

Hör av dig!

Vet du redan vad du söker? Vill du ha rådgivning?

Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig!


Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad